Inne i det magnifika posttemplet får jag stå i en ganska lång kö (som man gjorde förr, på den riktiga posten). När det blir min tur framme vid luckan börjar kassörskan ana oråd, hon tittar nervöst bort, vädrar problem. Mycket riktigt - jag är utlänning: "Hi, do you speak english?" "Ne!" svarar hon, i vanlig ordning, och stirrar stint på sin brevvåg.
Då träder en räddande ängel in från sidan; en serbiska som talar engelska. Hon visar mig till en lucka på andra sidan av den enorma postsalen. Frimärksluckan. Jag tackar så mycket för hjälpen och säger nåt om att det är lite knepigt det här, när man inte kan språket. "Du ska prata med den yngre generationen, dom kan engelska allihop", svarar hon. Tack för tipset, men nu jobbar det tydligen inga ungdomar på denna riktiga post, eller på några andra serviceinrättningar i den här stan (svarade jag inte). OK, framme vid frimärksluckan. "Hi, do you speak english?" "Ne!" Jag ger upp, tar fram mitt vykort och pekar i hörnet. MÅSTE lära mig lite serbiska, omgående.
2 kommentarer:
Hej... skriv ut den här texten och ta med dig. Det betyder "Hej! Jag vill behöver ett frimärke. Tack"... ungefär... Tyvärr hittade jag inte order köpa - så du får hålla till godo med ordet "behöver" istället :)
"Здраво!
ја требати али поштанска марка. хвала"
eller... om du vill prata - säg:
"zdravo!
Ja trebati ali poštanska marka. Hvala!
Kul att läsa det du skriver - bra jobbat! // Tina
Underbart herr Diplomat!
Bloggen har nu tagit över som min startsida i konkurrens med Aftonbladet, Dagensskiva, Sport på tv mm. Stort, mycket stort!
Skicka en kommentar